Siffror med en nypa salt

En nyhet som nyligen dök upp handlar om att Livsmedelsverket anser att svenskarnas saltintag är alldeles för högt. Myndigheten menar att överkonsumtionen orsakar 1 700 dödsfall per år och vill halvera intaget, från 11 gram per person och dag till 5-6 gram istället. Det tänkta orsakssambandet är att högt saltintag ger upphov till högre blodtryck, vilket i sin tur är en riskfaktor för olika hjärt-/kärlsjukdomar. Den svenska saltkonsumtion ligger också - enligt Livsmedelsverket - högt i förhållande till andra länder.

Medicin och nutrition är långt ifrån mitt specialområde, men jag kan en del om att hantera siffror. Det här var tillräckligt för att väcka min nyfikenhet, så efter en del letande fick jag ihop lite data kring frågan. I stort sett alla datauppsättningar innehåller en intressant historia, det gäller bara att hitta den.

Hur förhåller sig den svenska saltkonsumtion till andra europeiska länder? Ett enkelt knoppdiagram - en underutnyttjad men väldigt användbar variant på traditionella stapeldiagram - avslöjar vår position.

Genomsnittligt saltintag per person och dag i europeiska länder

Precis som Livsmedelsverket säger, så ligger Sverige högt upp bland saltätarna. Vi är inte de största konsumenterna i Europa, men en närmare granskning visar att det knappt är några jämförbara länder som slår oss. Våra nordiska grannländer har ett betydligt lägre saltintag. Faktum är att i stort sett alla västeuropeiska länder ligger under oss.

Och hur var det då med kopplingen till hjärt-/kärlsjukdomar? Utan att göra anspråk på att vara någon slags vetenskaplig studie, så kan i alla fall de här två variablerna korsas mot varandra i ett vanligt punktdiagram, vilket är det tydligaste sättet när två tvärsnittsdata ska jämföras. Antal döda per 100.000 personer i hjärt- & kärlsjukdomar, jämförs mot samma data som i knoppdiagrammet ovan.

Dödlighet i hjärt-/kärlsjukdomar och genomsnittligt saltintag i europeiska länder

Genast blir siffrorna mer intressanta. Till att börja med är det direkta sambandet på ländernivå mellan saltintag och dödlighet i hjärt-/kärlsjukdomar svag. Förklaringsgraden är ca 7 procent (dvs. variationen i dödlighet mellan länderna kan bara förklaras till 7 procent av variationen i saltintag). Men ganska snart framträder istället regionala mönster. Nästan alla västeuropeiska länder ligger tätt samlande kring ett genomsnittligt saltintag mellan sju och nio gram och med en dödlighet i hjärt-/kärlsjukdomar under 200 per 100.000 personer. Sverige, tillsammans med Portugal, ligger som undantag med en betydligt högra saltkonsumtion, men med lika låg dödlighet.

De östeuropeiska länderna samlas grovt i två kategorier; dels norra Östeuropa med Baltikum, Polen och Slovakien, dels Centraleuropa med Tjeckien, Ungern, Rumänien och Bulgarien. Båda grupperna kännetecknas av relativt hög dödlighet i hjärt-/kärlsjukdomar, men norra Östeuropa har en saltkonsumtion i nivå med Västeuropa, medan Centraleuropas saltintag ligger på betydligt högre nivå - t.o.m. högre än i Sverige.

Turkiet och Cypern, med sina extremt höga respektive låga nivåer sticker ut som statistiska outliers. Här kan misstänkas konstigheter i data, snarare än faktiska skillnader (eller som min första chef på SCB en gång i tiden lärde mig: "hittar man något i intressant i statistiken är det förmodligen något fel").

Det tycks alltså som en geografisk - eller om man så vill kulturell eller historisk - faktor spelar in i hög grad. Högt saltintag är säkert en riskfaktor för hjärt-/kärlsjukdomar, men bara en av flera, vilket gör att variationen i saltkonsumtion inte alls slår igenom vid jämförelser mellan länder.

Enkla exempel på att intressanta historier kan hittas i all data - och att rätt visualiseringar kan lyfta fram dem.

Källa till saltintag per land är WHO-rapporten "Mapping salt reduction initiatives in the WHO European region" och till dödlighet WHO:s European Health for All database.