Jag fortsätter att gräva i SCB:s Partisympatiundersökning (PSU). Förutom frågan om vilket parti man skulle rösta på om det var val idag, finns även uppgifter om vilket man anser vara näst bästa parti. Med andra ord - om man inte skulle rösta på sitt förstahandsval, vilket parti skulle man kunna tänka sig att rösta på istället? Det här kan ge en bra indikation på vilken ytterligare potential det finns för varje parti att växa.
I det första diagrammet visas opinionsläget i PSU maj 2018. Dessutom adderas de ytterligare sympatier som andra väljare har i andra hand för respektive parti. Diagram med fördelning på politisk inriktning har fördelen av att det finns etablerade färger för respektive parti, vilket underlättar tolkningen. I normala fall skulle man inte skilja staplarna åt med olika färger, eftersom du redan har en förklaring i axeletiketterna. Särskiljande färger tillför ingen ytterligare information och bör därför elimineras. Men i det här fallet bidrar som sagt de etablerade och välkända färgerna till tolkningen.
Vän av ordning (eller i alla fall vän av diagram) ser dock omedelbart ett tolkningsproblem med diagrammet. Staplarna för den grundläggande opinionsnivån summeras naturligtvis till hundra, eftersom det handlar om hur hela opinionsnivån fördelas på de olika partierna. Den ytterligare potentialen däremot innebär att summan av samtliga staplar blir betydligt större än hundra procent (vissa väljare uppger inget näst bästa parti, så potentialen uppgår inte riktigt till ytterligare etthundra procent). För att ett visst parti ska uppnå sin fulla potential, måste dessa röster komma från andra partier. Diagrammet kan därför inte tolkas som att alla partier samtidigt kan växa, utan måste tolkas separat utifrån respektive parti. Knepigt, men inte omöjligt.
Opinionsläge PSU maj 2018 om det var val idag, samt ytterligare röster vid val av näst bästa parti
Sett till själva innehållet, så framgår det att totalt sett är främst Moderaterna och Centern som flest uppger som näst bästa parti. Relativt sett är det främst Liberalerna som skulle ha mest att vinna på att andra partiers väljare skulle rösta på sitt näst bästa parti, då man skulle mer än fördubbla stödet.
Men som sagt så kan inte alla partier ta hem röster för näst bästa parti samtidigt. Väljaropinionen är fortfarande ett nollsummespel. Det lite mer intressanta blir då istället att se - parti för parti - varifrån de "näst bästa" rösterna kommer ifrån. Och då i synnerhet i ett blockperspektiv. Kan partierna räkna med att ta hem röster från andra politiska block, eller handlar det främst om att kannibalisera den egna sidan?
Vi tittar därför istället på en uppsättning diagram där utgångspunkten är att ett parti i taget har hämtat hem alla "näst bästa" röster från övriga partier. Vad innebär det för de politiska blocken? Staplarna i blockdiagrammen med de ljusare färgtonerna representerar det ursprungliga opinionsläget enligt PSU maj 2018, medan de mörkare visar på resultatet om respektive parti även får "näst bästa" rösterna från de övriga.
Opinionsläge PSU maj 2018 per parti, ytterligare röster vid val av näst bästa parti samt förändring av stödet per block vid val av näst bästa parti
Det allra mest intressanta resultatet gäller Moderaterna. Med fullt utnyttjande av sin potential skulle man kunna uppnå omkring 40 procent i opinionen. Men huvuddelen skulle inte komma från andra borgerliga partier, utan till största delen från Sverigedemokraterna. Flödet fram och tillbaka mellan de båda partierna har varit avsevärt och just nu utgörs de sverigedemokratiska väljarna till stor del av tidigare moderatväljare som kan tänka sig att återgå till det partiet som ett andrahandsval. Ett växande Moderaterna skulle med andra ord påverka blockfördelningen i stor utsträckning, där Alliansen skulle få ett stöd på strax över 50 procent, medan de rödgröna skulle minska till ca 36 procent och SD till ca 10.
Tittar vi däremot på vad det skulle innebära om Sverigedemokraterna kunde tillgodoräkna sig alla "näst bästa" röster, så har de inte lika stor potential att växa. Rösterna hämtas i viss mån från de rödgröna, men i något större utsträckning från Alliansen. Sammantaget så har redan väldigt många som kan tänka sig att rösta på Sverigedemokraterna redan gjort slag i saken.
För Alliansen i övrigt så skulle vare sig Centern eller Liberalerna hämta några röster från Sverigedemokraterna. Ytterligare röster på Liberalerna skulle främst tas från andra borgerliga partier, vilket skulle göra att blockfördelningen bara skulle påverkas i mindre utsträckning. Centern har däremot en stor del av sina potentiella väljare hos det rödgröna blocket, vilket skulle minska i större utsträckning än om Liberalerna skulle växa.
Socialdemokraterna skulle också ha en del potentiella väljare hos det motsatta blocket, men i ganska begränsad del hos Sverigedemokraterna. Ett intressant specialfall är däremot Vänsterpartiet. Man har en tillväxtpotential på ytterligare nästan tio procent av opinionen, men skulle man hämta hem alla de rösterna skulle de rödgröna totalt sett endast växa med knappt två procent. Nästan alla röster skulle tas från Socialdemokraterna eller Miljöpartiet.
Förutsatt att väljarna faktiskt är beredda att byta parti till näst bästa, så skulle faktiskt det parlamentariska läget kunna förändras en hel del. Men den största potentialen till förändring handlar om att Moderaterna kan hämta tillbaka Sverigedemokratiska röster. Socialdemokraterna har också möjligheter genom att ta röster från både Sverigedemokrater och Alliansen, men faktiskt inte i lika stor utsträckning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar